Slutreflektion av mitt gestaltningsarbete

Jag känner att arbeta i denna gestaltningsform har varit väldigt givande, inspirerande och rolig fastän man emellanåt har känt sig super frustrerad och stressad när jag fastnat och inte vetat hur jag ska kunna ta mig vidare. Jag känner att jag fått en nytt perspektiv på saker på många sätt. Att arbeta utan mål känner jag gett mig mindre press och kan njuta mer i nuet under skapandet av nya verk, och inte behöva tänka tre steg längre fram undertiden verket skapas. Min motivation och kreativitet har triggats igång på nytt, vilket jag väldigt glad för! 

Vad jag inspirerades av under detta arbetet kom mycket från youtube. Alltifrån klippet Steal like an artist: Austin Kleon, Converting color: RGB to CMYK och Andrew Andrzej Laczynski. Alla klipp jag blev inspirerad av har jag även tidigare lagt upp på min blogg, men självklart har jag också blivit inspirerad av mina klasskompisar och på handledningstillfällena. 

Att omvandla denna gestaltningsprocess på mina framtida bildlektioner är något som jag känner att jag kommer använda, då den känns väldigt nyttig och rolig på många olika sätt. Vad jag upptäckt under min VFU så värderar vanligen barnen sina egna men också varandras bilder de målar, och detta kommer jag bl.a. att sträva efter att eleverna ska komma ifrån. Att arbeta med gestaltningsarbete anser jag kan främja deras förståelse om att det inte finns något rätt eller fel inom konstskapande utan att mångfald är positivt och berikande, såsom M. Hermansson Adler säger (personlig kommunikation, 6 mars 2015) "Rätt rätt rätt men fel fel fel och fel fel fel men rätt rätt rätt".

Genom att eleverna med en sådan här arbetsmetod får möjlighet att utforska om sådant de är nyfikna på och utefter deras egna erfarenheter och att de får arbeta med händerna, kopplar jag detta till Vygotskij (2010).  "Learning by doing" tycker jag passar bra vid denna arbetsmetod och känner att det är ett effektivt och roligt sätt att öka sin kunskap genom. 

Jag arbetade med form och färg mestadels under mitt gestaltningsarbete och detta tycker jag att man exempelvis skulle kunna använda sig av med eleverna likaså. Jag tänker att man bl.a. skulle kunna prata med eleverna om att färger har olika betydelser i olika kulturer, men jag tänker också att man skulle kunna låta barnen lyssna på olika slags låtar och låta eleverna måla till musiken om hur musiken får dem att känna.

I skolsammanhang kan det också vara svårt för barnen att låta sin kreativitet flöda om uppgifterna är för fria, då skulle man kunna använda sig av former i deras/sin omvärld för att starta igång kreativiteten. Vilket även jag själv gjorde i början av detta gestaltningsarbete vid de två första målningarna jag gjorde. 

I vilket fall så kommer jag att anpassa min undervisning utefter elevernas intressen, behov och vad dem är nyfikna på att utforska/lära sig mer om, vilket jag tycker är väldigt viktigt och även Skolverket (2011) beskriver.  

Fjärde veckan av gestaltningsarbete

I lördags kväll kom jag plötsligt på hur jag kan fortsätta med mitt gestaltnings arbete. Att jag ska undersöka om det finns skillnad mellan könen och åldrar om hur mina målade bilder uppfattas/ges för känslor, kopplingar och vad dom ser på bilderna. 

Därför har jag i början av denna veckan intervjuat 12 personer om bilderna med form och mönster samt bilderna med hårda och mjuka former. (6 manliga och 6 kvinnliga, som jag dessutom delat in 6st yngre och 6st äldre personer. Tanken var att det skulle bli jämt antal i varje grupp.)

Frågor som jag ställt vid dessa tillfällen är: vad hen får för känsla när man ser på bilden? Vad hen ser för något på bilden? Vad hen kopplar bilderna till? Om färgerna/formerna påverkar en och hur/varför hen tror det?

Jag tyckte det var väldigt roligt och intressant att höra de olika svaren jag fick. Att exempelvis vad man ser på bilden skiljer sig mer än vad jag trodde innan jag började med dessa intervjuer. 

Ibland kändes det svårt att hjälpa den intervjuade att utveckla svaret, utan att ställa ledande frågor som kunde påverka dem. 

Vid de första intervjuerna var det även svårt att avgöra hur jag skulle inleda och vilka/vilken bild jag skulle börja med att visa. Om jag skulle visa paret tillsammans eller var för sig? Vilket par jag ska börja med? Vilken fråga ska jag börja med att ställa? Eller ska jag "värma upp" samtalet innan jag börjar med de frågor jag egentligen var intresserad av? 

Min tanke innan intervjuade dem blev inte samma som jag hade tänkt från början. Kände nu efteråt att det blev lite rörligt upplagt, då jag gjorde på olika sätt under intervjuerna. Exempelvis kände jag att vissa  behövde jag "värma upp" innan de kunde komma igång, medans andra inte. 

I slutändan hade jag ändå samma frågor som jag undersökte. 

Att jag hade bestämt dom på förhand kände jag var nödvändigt, så att jag har något gemensamt att fokusera på under intervjuerna.  

När jag skulle gå igenom svaren från dessa intervjuer och försöka sortera dem, så upptäckte jag att det var mer komplicerat än jag föreställt mig innan. Fick så mycket svar, så visste inte hur jag skulle börja. Kände mig allt mer förvirrad ju mer jag försökte sortera.

Fick testa några olika sätt att dela in svaren, men upptäckte att det var svårt att dela in svaren utefter åldrar eller kön, utan som jag uppfatta det så är det väldigt individuellt hur de uppfattade bilderna. Fanns exempelvis många likheter mellan män och kvinnor, men samtidigt skillnader när det gällde deras svar. 

P.g.a. detta lägger jag istället upp en allmän lista på vad för olika svar jag fick under intervjuerna på varje bild, så att de som är nyfiken kan se vad för olika svar jag fick. 

Även fast jag inte kunde dela in svaren tyckte jag det var väldigt intressant att folk uppfatta bilderna på så skilda sett. 

 Bild 1:         

- vissa kände lycka/glädje, medans andra kände kaos/panik och stress.                              

- vissa uppfattade denna bilden som lugnare än bild nr 2, medans andra helt tvärt om. 

- de flesta kunde se husföremål i bilden och därför förknippade bilden med olika rum, såsom kök och hall. Medans andra förknippade bilden med städning. 

Bild 2:        

- vissa kände glädje eller lugn, andra kände att den var tråkig och halvfärdig. 

- vissa uppfattade den bild som mindre strukturerad än den förra, och vissa tvärtom. 

- vissa förknippade bilden till familj/barn, andra till picknick och olika spelplaner. 

Bild 3:    

- vissa kände glädje, andra tyckte den kändes rörig eller stel/strukturerad och tråkig. 

- vissa förknippade bilden till vår, sommar eller påsk. 

- andra förknippade bilden till vuxenvärlden, bokstäver, hus, lekklossar eller modern konst. 

Bild 4:       

- vissa fick en känsla av lättsamhet, andra kände glädje eller att bilden var fantasifylld. 

- vissa kopplade bilden till vår, påsk eller sommar, andra till godis, barn/dagis, badbubblor, glass, storm, fågel eller modern konst.